söndag 24 juni 2018

En liten fläkt av vemod

Idag i kyrkan kände jag av ett visst vemod med tanke på att jag snart stiger ur jobbet. Nästa söndag har jag mina två sista predikoturer.

Men ännu ska jag under tre veckor hinna med jordfästningar, dop och vigslar. Under ett par veckor är jag också t.f. kyrkoherde här i Vasa och får öva mig inför höstens kyrkoherdeuppgifter i Replot.

Känner en stor längtan efter tid för egen andlig djupdykning. Läser just nu sista passet i själavårdskursen för pastoralexamen och förstår hur mycket mina egna livserfarenheter spelar in då det handlar om att lyssna, stöda och hjälpa. Jag inser varför jag gått igenom all denna smärta, både den fysiska och den mentala. Jag behöver redskap som präst. Man kan inte läsa sig till allt som man behöver kunna. Det jag själv har upplevt väger tungt då det gäller att förstå medmänniskan.

Jag förvånas själv över att jag ser så trött ut på dagens bild. Förstår att jag behöver varva jobbet med rekreation och vila. För att kunna förvalta mina gåvor och uppgifter på ett rätt och trovärdigt sätt.


lördag 23 juni 2018

Sannas matkasse - så har det gått

Rödbets- och sparrissallad på en bädd av babyspenat
och med ett täcke av ekologisk fetaost.
Serverades med gräddfil och korngryn.



Sen mars har vi haft Sannas matkasse som levereras till dörren på måndagar. Råvarorna och recepten är planerade till tre rätter för två personer. 

Nästan allt är ekologiskt, fullkorn eller annars nyttigt. Svinnet är minimalt eftersom man av samma råvara kan göra flera av veckans rätter t.ex. kan en fetaostbit delas i halvor och ingå i två rätter. 

Varje vecka är en rätt vegetarisk, en med fisk och en med kött av varierat slag. Mängden mat räcker oftast längre än till två. Gårdagens vegetariska rätt (som vi nog skarvarde i med en rökt laxbit på 300 g) räckte till fem stora portioner och det finns fortfarande pärlgryn av korn och babyspenat kvar.

Vi hade två veckors paus i samband med läger/jobb och först då märkte vi hur otroligt välbalanserat vi äter med Sannas matkasse. Jag blev riktigt upp och ner av mat med kort fyllnadstid. Och då mellanmålen enbart består av produkter innehållande stora sockermängder och man då hoppar över dem blir det för långt mellan måltiderna.

Många har frågat om våra matkostnader inte blir större med Sannas mat. Men nej, det är tvärtom. Eftersom kostnaden är 50 euro per vecka (leverans ingår) blir det en månadskostnad på 200 euro. Naturligtvis skarvar vi i med "egen" mat också men det kan vara ganska skönt att äta köttsoppa, ärtsoppa och annat lätt och billigt som omväxling till Sannas mat. Och jag märker att impulsköpen är nästintill obefintliga.

Hos oss stannar Sanna åtminstone tills vi tycker att vi själva har energi att ta oss an en balanserad kost på egen hand. Nu är Sanna precis det stöd vi behöver för välmåendet i vår familj.

fredag 22 juni 2018

Den sällsamma nattpärlans hemlighet


Det är 10 grader ute, regn och rusk. Här inne har jag just avslutat mitt röra-på-mig-mitt-i-natten-pass på pilatesbollen. Tunga regndroppar slår mot takfönstren i köket. 

Egentligen är den vakna nattstunden en liten pärla av stunder som jag verkligen njuter av att ha. Omständigheterna är sådana att jag måste upp och röra på mig, varför inte njuta av den påtvingade rutinen? 

Sällan stör jag mig på vädret. Det är nu vad det är. Jag hittar alltid på att göra och mysigt är det att krypa ner under en mjuk filt, lösa korsord eller bara prata. Umgås.

Har två dagar ledigt men en fullspäckad vecka väntar runt hörnet. "Var barmhärtiga" är söndagens tema som får tvinna runt i huvudet så att en predikan mognat fram till högmässan. Det är svårt att slå bort tankarna på jobbet då det ändå behöver förberedas i tankarna dagarna före. 

Men just nu är nattpärlan min. Kravlös, varm och smått helig.

tisdag 19 juni 2018

Fördjupat ledarskap med touch av sömn

Hjälp vad jag varit trött sedan jag kom hem från skriftskollägret i fredags. Jag har somnat precis hela tiden. Till och med då jag pratat har jag känt hur det blivit svårt att röra på munnen och sekunden efteråt har jag somnat på soffan. 

Och vilken stress det varit att med den tröttheten orka läsa två böcker om ledarskap (en på finska...) för att få material till inlämningsuppgifterna för en pastoralkurs. Deadline var idag och jag kunde för en stund sedan äntligen sända iväg uppgifterna och pusta ut. Nog är det mycket arbete med den där examen alltid.

Luften har lite gått ur mig efter ett totalfokus på studierna. Junior har varit stressad då jag behövt läsa hela dagarna. Först var jag på läger och sedan är jag hemma men inte närvarande. Men imorgon blir det en Junior-mamma-dag. Också jag längtar.


torsdag 14 juni 2018

Nästan på riktigt

Idag har vi talat om förrättningar dvs dop, vigsel och jordfästning. Nu vet konfirmanderna hur de ska gå tillväga då det förr eller senare blir aktuellt.

Konfirmanderna fick olika uppgifter inför vigseln som vi skulle hålla riktigt på låtsas. Gustaf och Gunnel hette vårt brudpar som jag "vigde" och vi hade allt från brudklänning, musik och brudbukett till bakelser och skramlade burkar som skramlade efter "bilen".

På det här sättet kommer konfirmanderna att minnas vad de lärt sig och vad roligt vi alla haft under dagen. Nu återstår sista lägerkvällen med spex och pizza.



tisdag 12 juni 2018

Assistenten och prästen

Något av det allra bästa med lägerveckan är att jag har möjlighet att träffa Emil varje dag. Här förklarar jag för alla hur viktigt det är för en mamma att få sitta nära sin son...