måndag 30 september 2013

MED STORA BOKSTÄVER

Det här studieåret som blir mitt tredje och sista känns som om det inte är lika krävande som de två tidigare. Nu får jag fokusera på det som jag brinner för - att predika. Jag skriver min avhandling om predikan som kommunikativ akt. Hur ska man predika för att beröra åhörarna? Vad krävs av prästen för att åhöraren ska uppleva att han/hon talar "just till mig, just här och just nu"?

Då jag skulle predika allra första gången och kom upp i predikstolen slogs jag av tanken: Men hur har jag inte hittat hit tidigare? 

Predikstolen kändes som en stor famn. Guds famn. 
Så predikade vi Gud och jag.
Tillsammans.

Gud söker var och en. Just därför är det så viktigt att prästen kan sin sak och predikar kommunikativt (så att folk förstår och berörs). 

Prästämbetet är inget man lättvindigt kan ta emot. 
Man blir kallad att tjäna. 
Jag blev kallad att tjäna. 
Jag kommer att säga JA. 
MED STORA BOKSTÄVER.

Mickel och Hannah

Igår firade vi Mikaelidagen, Mickelsmäss, som man talade om förr. Dagen infaller den 29 september eller den söndag som följer om 29:e råkar vara en vardag. Mickelsmäss var förr den dag då man tog emot vinterhalvåret, ställde in sig på att kämpa mot kylan och började tända levande ljus. Ljusen slutade man tända vid Mariebebådelsedag då man tog emot det ljusa halvåret. Till Mickelsmäss hade man flyttat hem från fäboden och ungdomarna som hade varit ifrån varandra hela sommaren ställde till fest. Tjänstefolket hade ledigt veckan efter Mickelsmäss och vid denna tidpunkt ordnade man marknader där man sålde av det man skördat. På Mikaelidagen, som vi firat sedan 400-talet, for man till kyrkan. Det var nämligen då det lystes för alla som skulle gifta sig under hösten. Ni som läst Laila Brendens Hannah-serie (40 böcker) vet exakt vad jag skriver om. http://www.adlibris.com/fi/product.aspx?isbn=9177135954

Sedan millennieskiftet firar vi inte längre änglarna och barnens dag utan Mikaelidagen är numera enbart änglarnas dag. Texterna är färgstarka, speciellt den ur Uppenbarelseboken där ärkeängeln Mikael strider mot draken, den Onde. Mikaelidagens änglar är inga glansbildsänglar med huvudena på sned utan andeväsen som skyddar oss. Dagen påminner oss om att det ständigt pågår en kamp mellan gott och ont - inte enbart i världen - utan även inom oss själva. Fortfarande ser man att många församlingar håller familjegudstjänster just på Mikaelidagen. Tanken att änglarna skyddar just barnen är god. Men änglar skyddar barn och människor i alla åldrar alla dagar.


Läs gärna Mikaelidagens texter.

Första läsningen 1 Mos. 28:10-17 (Närmare Gud till dig bygger på dessa verser)
Andra läsningen Upp. 12:7-12
Evangelium Matt. 18:1-10

söndag 29 september 2013

Marginaler

I en avhandling ska marginalen till vänster vara 4 cm medan de övriga ska vara 2,5 cm. Typsnittet ska vara ett standard, storlek 12 och radavståndet 1,5. När man väl ställt in detta är det bara att börja skriva.

Hur är det med de egna marginalerna? Vilka är standardmåtten? Om man känner sig själv väl och är ärlig så känner man också måtten på de egna marginalerna. Utan marginaler orkar ingen i längden. Om man börjar ta av marginalerna är det som att knapra på bilens stötdämpare. För en kort stund går det väl an att tänja gränserna. Vad händer då åkomman blir kronisk?

Jag sände idag in 32 sidor text inför graduseminariet nästa vecka. Jag kunde ha jobbat två dagar ännu. Jag kunde ha tagit av marginalerna.

Livet är ständiga val.

Jag väljer en utflykt.
Med glasyrbulle.

Vägen till präst - vagentillprast

Jag funderade länge vad min blogg ska heta. Vägen till präst hade varit det bekvämaste för mig. Snart präst var ett annat alternativ. Men präst i en adress blir prast. vagentillprast. Det blev för komplicerat. snartprast. Samma sak. Möt prästen - motprasten... Jag fördjupar mig i predikan och jag pratar mycket annars också - "predikar"- så varför inte camillapredikar? Inga borttappade prickar. Jag var inte direkt överraskad att adressen var ledig...

Välkommen att dela mina tankar om tro i vardagen, kristna värderingar och följ mitt arbete med min pro gradu-avhandling inom praktisk teologi. Jag behöver bloggen som en motvikt till det vetenskapliga tänkandet och skrivandet - för att orka själv. "Du måste skriva torrare". Här får jag skriva som jag vill. Om djupa saker men med glimten i ögat.


Kommentera gärna! Mina studier har begränsat mitt sociala liv och jag saknar diskussioner och tankeutbyte. 


Hoppas du tittar in igen.


Camilla