söndag 21 juni 2015

Stelbenta behöver kramas

Den brända huden efter strålningen faller av efterhand och ersätts nu av tunn och ljus hud. Jag ser ganska smutsig ut då både gamla och nya lager finns på överkroppen.

Har hamnat i ett ingemansland eftersom jag inte har någonstans att "gå". Jag jobbar inte ännu och har inga ärenden till sjukhuset på tre månader. Har både hört och läst om att känslor av tomhet och övergivenhet är väldigt vanliga då man kommer ur behandlingsschemat.

Vi bröstsystrar som hittat varandra genom Cancerföreningen har fortsättningsvis ett stort behov av att träffas. Därför går vi ut och äter tillsammans en gång i månaden. Fyra av oss fem är igenom behandlingarna och har medicinen antingen på gång eller i antågande. Vår femte syster har cellgiftet framför sig. 

Visst är det bra med bloggar, chattar, cancersidor och dylikt. Men varma kramar stelbenta, skalliga och ömtåliga systrar emellan vinner alla gånger! 



2 kommentarer:

  1. Oj vad vi ska kramas imorgon! Och äta gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja-a, det ska vi! Kom oäten - låter som om vi skulle träffas på labben...

      Radera