torsdag 25 juni 2015

Vacker hundraåring ljuder väl

Orgelns baksida


















I går kväll var vi i Pensala bönehus och firade Anderssén-harmoniets hundraårsjubileum. Det är en riktigt vacker och välljudande dyrgrip som fortfarande mår bra. Sedan många år tillbaka är denna skatt elektrifierad så organisten kan spela utan hantlangare som pumpar in luften. Märk alltså att orgeln har pedaler, man har aldrig trampat den som man gör med små harmonier.

I Pensala finns också ett strängband som sjunger verkligt bra! Junior, som i flera dagar hjälpt mig att sortera körnoter, blev överförtjust då han kände igen deras sånghäften.

- Mamma, såna har vi ju också! Dessutom har vi flera olika färger av dem! viskade han ivrigt.

Men tyst som en mus satt han hela kvällen. Det var ju så intressant! Moffa spelade olika sorts orgelmusik och däremellan fick vi sjunga både ur psalmboken och Sionsharpan. Här var det inget blygt sjungande utan rejäl och engagerad sång.

- Ja-a. He va riktigt på riktigt, sa Kloker då vi åkte hem i regnet.

Och det var det. Äkta.

2 kommentarer:

  1. Där borde jag ha varit. Äger själv en Andersenare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det borde du... Många har fortfarande deras harmonier kvar. Vissa är numrerade (över femtusen) så finns det onumrerade (ett par tusen till). Vi har också en "tramporgel" här hemma.

      Radera