Predikan som dialog

Texten ser krut-torr ut, men ge den en chans! Eftersom jag har fördjupat mig i predikokonsten vill jag gärna dela med  mig av allt det intressanta som jag lärt mig. Även om jag igår inte höll en manusfri predikan så upplevde jag att dialogen fungerade. Men så har jag lagt mycket tid på det grundläggande arbetet som ni kan läsa om i texten nedan.
.................

En sändning utan mottagare är ingen kommunikation. Åhöraren står för den återkoppling som behövs för att kommunikationen ska kunna kallas dialog. Den respons som åhöraren ger före, under och efter gudstjänsten är oumbärlig för predikan. I kommunikationen finns trostolkningen som den förenande länken mellan predikanten och åhöraren.

Då predikanten är medveten om att predikan är en dialog är det lättare att tilltala. När kommunikationen fungerar blir resultatet en dialog där båda parterna både ger och tar emot signaler. Innan förberedelsen inleds är det därför av största vikt att ställa frågan vem som kommer att lyssna. Är det möjligt att förutse i vilken ålder åhörarna är, i vilken miljö de lever, vilka livserfarenheter de har och hur pass vana kyrkobesökare de är? 

I predikosituationen pågår ständigt en kommunikation mellan sändaren och mottagaren. Predikanten behöver släppa fokus på sig själv och ta in åhöraren i sitt medvetande för att signaler innehållande sympatier, antipatier och allehanda andra känslor ska kunna röra sig dynamiskt mellan parterna. Jesus är ett exempel på denna inkluderande dialog. Jesus var medveten om att hans predikan behövde förankras i lyssnarnas egen värld och grunda sig på deras egna erfarenheter för att den skulle ha genomslagskraft.

Predikanten behöver rannsaka sig själv om det finns problem att få till stånd en dialog. En god lyssnare kan bli en god talare. En situationsmedveten predikant förstår att lyssnandet är en av nycklarna till en dialog. Själavårdande samtal kan öppna dörrar till förståelsen av hur andra människor upplever livet, samhället, kyrkan och den egna tron. Då predikanten ger sig tid till att lyssna aktivt och ta del av människors vardag upplever åhöraren att predikanten delar hens tillvaro. Detta resulterar i att predikanten lättare kan välja utgångspunkter och formuleringar i förberedelsen av predikan.

Det är viktigt att känna sina åhörare. Det betyder ändå inte att predikanten skulle behöva utvidga sin bekant­skapskrets till att omfatta hela församlingen. Ett belysande exempel kunde vara då en ung och oerfaren präst håller andakt på ett åldringshem. Eftersom hen är ung kan hen inte på basen av egen erfarenhet föreställa sig en åldrings livssituation. Genom att samtala med åldringarna kan hen inhämta kunskap om deras livsvillkor.  I förening med sin själv­känne­­dom och litteraturkunskap kan hen uttrycka sig så att hen inte längre ses som en främling av åldringarna. En ungdom kan inte dela upplevd erfarenhet, men kan muntra upp åldringarna genom att exempelvis referera till den tid då de själva var unga. På detta sätt kan de känna igen sig, inställningen till den unga predikanten blir positiv och kommunikationen fungerar.

Det är skillnad mellan en manusfri predikan och en som läses innantill. Den upplästa predikan uppfattas lätt som enbart ett informationsflöde där åhöraren inte ges någon plats i kommunikationen. En muntlig framställning som är manusfri kan resultera i att åhöraren upplever sig aktiv i en kommunikativ händelse. Predi­kan kan därmed ses som en överenskommelse mellan sändare och mottagare där en förhandling pågår här och nu. Varje predikan är unik eftersom samma tillfälle aldrig återkommer. Predikanten behöver hålla dialogen levande. För att nå detta mål behöver hen ha gott om mental energi. Det gäller att ta tillfället i akt så att mötet mellan predikant och åhörare blir fruktsamt.

Den ypperligaste predikanten med genuin genom­slagskraft var Jesus, som blev en människa som åhöraren kunde kommuni­cera med. Den dialogen var optimal. Jesus var en förebild som visade storheten i människans väsen. Han inte bara talade Guds ord utan han var Guds ord. Jesus visade omsorg om åhöraren och han förstod vikten av att lyssna. Han bildade sig en uppfattning om människorna innan han talade till dem.

Åhöraren förändras inifrån då budskapet når fram i form av dialog. Sackaios möte med Jesus är exempel på hur någon kan uppleva denna förändring då han blir sedd. Kyrkobesökaren vill bli sedd och bekräftad. Förväntningarna kan vara höga på att predikan ska bli ett möte med den kristna tron utifrån den egna livstolkningen. Åhöraren vill uppleva att predikan berör just mig just nu. Predikanten ska förkunna inför många olika ansikten som bär drag av skiftande livserfarenhet. Dialogen är något eftersträvans­värt eftersom den hör samman med människans natur. Predikanten står i nyckel­position eftersom hen uträttar sitt verk i dialogens arbetsfält. Då en givande dialog uppstår kan den fungera så att både sändaren och mottagaren kan förändras inifrån.