söndag 14 januari 2018

Se mig, för här är jag

Har en sämre dag och skulle helst låta bli att skriva. Det är inte roligt att allt känns usligt. Likväl är det väl naturligt att humöret och måendet slänger hit och dit då man är på sjukhus.

Alla har bara så bråttom. Läkarna blåser in och blåser ut. Varför får man alltid känslan av att de egentligen inte har tid att gå på rond? Man ska vara oerhört skärpt och på alerten om man ska hinna fråga dem något innan de blåst bort.

Inatt sov jag nästan ingenting. Till slut ringde jag på en sköterska. Bad henne ta blodtrycket och försökte förklara att jag kom fullständigt utmattad till operationen. Hade velat att hon satt sig på min sängkant och med ett florencenightingaleleende tålmodigt lyssnat på mig. Istället gäspade hon stort och jag tystnade. Inte var hon ju själavårdare men just då hade jag velat ha henne hos mig som en medvandrare.

Får min trötthet alls någon hänsyn i sjukdomens helhetsbild? Är operationen en sak och min utmattning en annan?

Har vid flera tillfällen tidigare försökt få hjälp med mitt höga blodtryck. Men "det hör inte till oss" eller "det är inte akut" eller "det är högt för att du är lite nervös".

Jag har hemma en exakt likadan mätare som de har på sjukhusen. Jag vet hur och när man ska mäta. Det är alltid högt!  Varför ska man måsta bli arg och obekväm innan någon lyssnar?

Jag har resignerat. Strunt i det skyhöga blodtrycket då. Jag går på tills jag knäar.
Känner mig nu liten och ledsen då jag är uppe och går och håller om mina blodiga dränpåsar.

Man ska också orka. Vara sjuk.

4 kommentarer:

  1. Konstigt att ditt höga blodtryck inte tas på allvar! Stress och utmattning höjer ju på trycket och det sliter på hela kroppen att gå omkring med förhöjt blodtryck.Hoppas och ber att du får sova inatt och har en bättre dag imorgon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Redan i våras bad jag vid ett läkarbesök få bukt med blodtrycket. Fick då höra att sånt tar lång tid att utreda och att det inte hörde till onkologen område. Fick sen komma till hvc och skulle själv följa med under en längre period. Vilket jag ju redan gjort men det räknades inte... Sen försökte jag ta upp det på akuten men det var ju inte akut heller. Jag orkade bara inte stå på mig utelämna det bero.

      Radera
  2. Ja verkligen olustigt att de inte tar notis om blodtrycket! Det är ju viktigt att det är i skick för att kroppen ska orka repa sig. Kram!

    SvaraRadera