söndag 11 februari 2018

Då köttsoppan blir gourmetmat

Allt oftare får jag uppleva ljusglimtar i tillvaron. I takt med att krafterna återkommer orkar jag också längre stunder. Men fortfarande sållar jag bland aktiviteterna.

Det kan kännas oerhört rikt att få ihop en stor kastrull köttsoppa. Att soppan sedan blir godare för varje dag som går gör ju inte saken sämre. Eller att tillsammans med familjen ha ork att följa med ett tv-program, diskutera, kommentera. Det är också ett tecken på tillfrisknande, att jag orkar koncentrera mig på stohejet.

Junior kommer med förslag på vad vi kunde ta itu med. Antagligen längtar han efter mitt engagemang och jag är glad att han puffar på mig lite. Just nu är det absolut viktigaste att börja orka fungera i vardagen här hemma. En sån sak som att handla mat är tungt då man inte är i skick.

Under veckan som kommer blir det ett par dagar återbesök på sjukhuset i Åbo. Jag kommer att genomgå undersökningar och träffa min kirurg. Redan två veckor efter operationen hade armen smalnat 2,3 cm som mest. Jag har den lindad både dag och natt i väntan på de nya stödärmarna och -handskarna. Jag tränar på att få upp rörligheten i den men också uthålligheten. Just nu kan jag inte sitta långa stunder vid datorn. Armen och skuldran orkar inte stöda mig tillräckligt.

Men vi går mot ljusare tider. Också vi i vårt hus.

4 kommentarer:

  1. Underbart att läsa att du går sakta på bättringsvägen.Men den är väldigt seg denna influensa,så försök vila också så mycket du kan! Allt gott till dig! Gertrud.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Jo, influensan är verkligt utdragen i år. Allt gott!

      Radera
  2. Härliga nyheter! Det gläder mig massor att du kryar på dig!

    SvaraRadera