Flygfärdig

På tåget hem från studiestaden igår tackade jag Gud för att jag kommit i mål. Jag hann bara säga amen så ringde telefonen. Det var från Domkapitlet. Om jag fortfarande var inställd på prästvigning? Ja. 

Jag är flygfärdig men ska vila i sommar. Processen är igång och beroende på vilka val andra gör ser vi i slutändan om det lämnar något jobb över åt mig. Jag är alltså sist på listan men jag är på den. Det är som kedjebrev. Man sätter sitt eget namn sist och beroende på hur andra väljer kommer man högre upp eller så rinner allt ut i sanden...

Bubbelglädje!

Vilken fest det var! Vilken fest det blev! I dagarna två har jag storligen njutit av tillvaron i studiestaden. Tillsammans med människor som jag verkligen bryr mig mycket om har jag fått dela min glädje över att jag nått mitt mål. Jag har avklarat samtliga delar av mina studier och får min examen 28.5.

Under de tre studieåren har jag periodvis tillbringat tid i min egen studiebubbla ute i skogsstugan. Nu blåser jag iväg bubblan för att låta stugan bli den rekreation och oas som vår familj behöver. Tillsammans. Äntligen.

Sömnlös och rådlös

Som en förlängning av kommentarerna i föregående inlägg vill jag fråga om råd. Mitt huvud och mina tankar vägrar inta viloläge. Det är full fart som gäller och jag har svårt att sova. Efter att under en längre tid arbetat med texter på högvarv tycks hjärnan nu ha svårt att ställa om sig. Jag vill vila. Jag behöver vila. Men huvudet nonchalerar min vilja och ältar, vrider och vänder på texter, insikter och upplevelser i det oändliga. Jag behöver få vila för att undvika att bli helt utsliten. Vad ska jag göra? 

Beviset

Känslan är helt enkelt obeskrivbar.