Nu haver vi röstat. Vinden blåste skönt sval mot mitt inflammerade ansikte då vi gick från bilen till kyrkan. Dagens bästa var en pratstund med några som delar mina erfarenheter. Möten människor emellan ger ny skjuts framåt och gör stegen lättare.
Det är oerhört värdefullt att jag fått behålla mitt goda humör. Jag hade faktiskt trott att jag skulle bli vresig, irriterad och allmänt påfrestande för alla. Men jag är nonstop ovanligt tillfreds med tillvaron. Att svåra fysiska smärtor går att kombinera med eufori och förnöjsamhet är en sann gåta. Men denna upptäcktsresa i min kropp och i min själ är den intressantaste resa jag någonsin gjort. Och den har bara börjat!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar