I morgon har vi den första söndagen efter trettondagen och temat är "dopets gåva". Både texter och psalmer handlar om dopet och vad det betyder för en kristen att vara döpt. Jesu dop är grunden för vårt eget dop, i vilket vi förenas med honom och med varandra.
Dopets nåd mig ger i tiden
stöd och fäste för min tro,
skänker hopp att efter striden
i Guds himmel finna ro.
När min blick, mitt hjärta brista
vill jag säga i det sista:
Jag är döpt i Jesu namn;
Fader, tag mig i din famn.
Psb 211:4
Jag vet inte om jag är kyrkligt korrekt. Men jag tänker att dopet är mötesplatsen mellan gudomligt och mänskligt. Jesus döptes till mänskligheten. Vi döps till det gudomliga.
SvaraRaderaDet är en vacker tanke!
RaderaVi har nyss döpt vår lilla Olivia, på nyårsaftonen!
SvaraRaderaJag mer eller mindre grät mej genom dopet, så tagen var jag!
Att få bära fram ett barn, överlämna det i Jesu händer, ja, det är stort, så stort.
'För Hans mål är blott det ena, barnets sanna väl allena'
Det förstår jag att du gjorde! Har haft samma känsla själv med mina egna barn. Det är en enorm lättnad man känner över att få överlämna sin baby i Guds trygga famn.
RaderaLättnad, ja, men jag känner nog mer en trygghet, samma som 'Gud som haver' ger, jag sjunger den varje kväll för båda flickorna.
RaderaBra att du ger den trygghet du känner vidare till flickorna!
RaderaDet är jag själv uppväxt med, den tryggheten som finns i Jesus. Och vår 6-åring som är så full av frågor, hon förklarar själv åt många att det är Gud som gör att det t.ex. regnar!
RaderaLåter som hos oss...
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRadera